Lite ledsen faktiskt.
Ricci simmade idag, och han verkar inte må något vidare i sina små ben. Varken frambenen eller bakbenen.
Han är min lilla vovvsing, han är supersnäll men busig, duktig men envis.
Hans lilla buffande väckning på morgonen, och hans busiga min när han springer omkring med sin Ikea-råtta i munnen. Och hans ansiktsuttryck när han får springa lös i snön en solig vinterdag i skogen. Ett djur kan ge en så otroligt mycket kärlek som man närmast kan jämföra med ett barns glädje och kärlek.
Jag vill inte att det ska försvinna. Kan inte tänka mig hur det skulle vara utan det, kommer knappt ihåg hur det var innan, och vill inte mot allt i världen byta bort det.
Hoppas jag inte tvingas göra det.
Jag älskar min tuss!
<3
Han är min lilla vovvsing, han är supersnäll men busig, duktig men envis.
Hans lilla buffande väckning på morgonen, och hans busiga min när han springer omkring med sin Ikea-råtta i munnen. Och hans ansiktsuttryck när han får springa lös i snön en solig vinterdag i skogen. Ett djur kan ge en så otroligt mycket kärlek som man närmast kan jämföra med ett barns glädje och kärlek.
Jag vill inte att det ska försvinna. Kan inte tänka mig hur det skulle vara utan det, kommer knappt ihåg hur det var innan, och vill inte mot allt i världen byta bort det.
Hoppas jag inte tvingas göra det.
Jag älskar min tuss!
<3
Kommentarer
Trackback
